Så han hörde av sig.
Han visste nog inte att jag är tjejen man inte kontaktar.
Dagen efter dagen före.

Han hade tagit mina örhängen som gisslan.
De jag lämnade kvar på morgonkvisten.
När jag i all hast rusade iväg.

Och jag fick en flashback om hur han hade tagit av dem av mig.
Under natten.
Försiktigt.
För att inte skada mig.
Och hur han sen tittade mig i ögonen.
Och log.

Jag tänkte att han är nog en fin kille.
Som skulle smeka min kind varje dag.
Och titta mig sådär djupt i ögonen.
Och mena det.

Men han stirrade lite för länge.
När han försökte bestämma min ögonfärg.
Så jag vände bort huvudet.
Och mumlade fram att han inte skulle bli intresserad av mig.

Nu ville han träffa mig igen.
Och han hade tagit mina örhängen som gisslan.
Han visste inte att jag är tjejen man inte kontaktar.
Dagen efter dagen före.

Jag tittade på meddelandet från honom.
Och raderade det.
Jag gillade aldrig de där örhängena egentligen.