Jag ser ansikten framför mig
Ögonen när de möts
Huden hållning andedräkt
De ser inte mig

I vardagsrummet finns ingen
Spegeln hänger tom i hallen
Dagarna som gått
Åren som flöt förbi

Vi använder inte drömmar
Ord som paranoia
Men vi är här
Alltid ensamma

När dörren stängdes snöade det
Genom isen glänste verkligheten
Utom räckhåll lekte de andra
Det var sista gången