![Poeter.se logo](media/img/gui/poeter_logo.png)
![icon](media/img/gui/bg_top.gif)
![](media/img/gui/line.png)
del 1<br>
Der Tod des Herrn Jung 1Jung träder in i salen och ett högt och plågat "auuuuw" faller ur hans mun. Munhålan är nu på utsidan, liksom konvex. Jung har vänts ut och in, och den store psykologens hjärna ligger och dallrar ovanpå skallen likt en kungakrona av brosk. Även hans psyke är på utsidan, i form av en pöl av fett, vatten, blod och slem på golvet där han står. Från insidan hörs en kvävd stämma, "Wir sehen Farben, aber keine Wellenlängen". Han står inte ut, musklerna förtorkar i den kvava wiensalongsluften som är övermättad av Mozartackord. Tonerna av en dammig gammal vals fastnar i det klibbiga köttet. Jag bestämmer mig för att befria herr Jung från kvalen. Plockar så upp ett armborst skjuter av: SPLASCH! Vid Helvetia, mitt i prick! Jag har dödat herr Jung, tidernas störste psykolog. År 1875 efter Kristus till år 77 före Kristus var hans levnadstid. 77 år senare skulle han åter födas och ytterligare 33 år senare åter dö, den här gången som snickare uppspikat på ett stort T. Själv hade han föredragit ett litet t, så att han kunde fått sin tunga svans uppspikad på böjen nedtill. Nu får jag kyrkan efter mig, Schweizergardet närmare bestämt. De har tunga rustningar och långa hillebarder och är således betydligt långsammare. Deras väldiga stålskor bildar sprickor i golvet som sprider sig upp i kolonnerna och ned i fundamenten. Det är bara sekunder innan byggnaden kollapsar.
Prosa
av
Nils Nyberg
Läst 582 gånger Publicerad 2008-04-08 05:19 ![]() |
![]() ![]() ![]() Nils Nyberg |