jaa, här sitter jag i min ensamhet
och skrattar åt en vuxen man
som beter sig som en liten barnunge

gäsp
skrev han till mig,
när det var han som startade hela diskussionen.

sanningen gör ont
påstår han
och det enda jag kan tänka på
är att jag hoppas att han har många plåster hemma.


det var ord mot ord
och jag hävdade att det var en tolkningsfråga
det gör jag fortfarande

men han höll inte med

jag vill inte bli \"omvänd\"
det är inte därför jag är här

men han höll inte med

så vi började prata
och när sanningen kom allt för nära
blockerade han mig

jag antar att han blev rädd
när jag ifrågasatte honom.

kanske hade han inte längre några vettiga svar att ge mig,
kanske,
eller så tyckte han väl att jag var aningen dum i huvet som inte höll med honom.

men ändå,
det var väl inte nödvändigt att skicka ett svar och sen blockera mig,
så att jag inte längre själv kan svara.
vad var det för mening i det?
för det må vara hänt att jag är en aning trög i bland,
men jag ser då ingen som helst vettig eller logisk poäng i sammanhanget.
fast det är klart,
det kanske krävs en barnslig karl till att fatta det här.
eller ett mycket vuxet barn?






en vuxen man,
blockerar en 17-åring mitt i en diskussion.

jag undrar vem det är som borde sucka egentligen!!