De var unga dom var vackra och dom dansade i nattens blekblå månsken. När två unga virila män möts på bryggan en varm sommarnatt under tindrande stjärnorna, ja då vet man, om dom är av samma skrot och korn, då vibrerar verkligheten.

En ung man sitter, tittar och smeker sig ömt på byxan. Teven står på och teven visar vacker flimrande erotik, inte sedvanlig, inte ovanlig heller, bara allmänt homoerotisk. Han drar ner blanka skinande gylfen och slänger upp, daskar fram, sin benhårda kuk, tar den i näven och känner sötman och han blundar. Han ser en ung man, inte helt olik sig själv; han ser en ung vacker smäcker fin man i sina tidiga tjugo år som står över honom, bredbent, naken, svettig. Inget kroppshår, bara vackra muskler, bara sötma, bara vackert.

Tio sekunder går och den prematura utlösningen glider ner på svala plankorna och värmer verkligheten.

Nya natten dagen efter finner han sin man, dansar sin dans, häller i sig sin martini och glider hem. Inga kläder kvar på kroppen; kläderna föll av, snabbt smidigt och dom är unga, och njuter. Han känner en sval hand trycka upp ett finger och massera hans ömma anus; han stönar, stönar, stönar. En mun sväljer hans kuk, tio sekunder, han klarar sig. Tjugo sekunder och vit sörja rinner ur hans vackra svartmuskiga mans käft.

Tio timmar rinner förbi, och förmiddagens ljuva solstrålar svider i pannan, och under täcket svider det och han känner den andres hand. Ett finger, två fingrar, tre, trycks upp och ljuv smärta, underbar smärta uppstår. Tungor blandar sig och kärleksakten tar tio, tjugo, trettio sekunder. En käftsmäll smackar; sug min kuk! Hör han.

Han vaknar två timmar senare, i vita täcket som blivit rött. Han känner en hård kuk, en kuk som brinner i hans inre. Stön, tänder, vita, som biter honom i örat. Han kan inte hålla tillbaka sina känslor, han stönar. Kuken som åker in och ut. Han får stånd. Ett praktfullt skinande, men för stunden osynligt stånd.

Tio långsamma minuter senare, vackert vitt som rinner bakut. Vacker man som lägger sig bredvid, tar tag i hans kuk och runkar den ömt; tar i den ömsint, rör den med finaste varmaste långsamma rörelserna. Hans hjärta pumpar, slår, briserar. Det tar en minut, han ler. Det tar två minuter och han står bakom sin nyfunna vän av sötsliskig standard.

- Vackra man, sära, så ska jag ge dig kuk!

Han stöter i, han stöter igen, det tar tid. Det tar vacker lång tid. Hans hjärtas slag ökar, hans kuk briserar; tio minuter, tio vackraste minuterna. Han har lärt sig. En vacker mörk man lärde en annan. Han lärde honom allt han visste han inte kunde, och därtill mera.