Vid Yggdrasils rot vilar jag,
Ständigt förälskad,
Utan en tanke på sorg…

* * * *

Vid Yggdrasils rot spejar jag,
Utan förfäran,
Utan att önska nåt ont…

* * * *

Vid Yggdrasils rot dväljes jag,
Med bröder och systrar,
Här i med- mänskors slott…

* * * *

Vid Yggdrasils rot förfinar jag,
Den egna misären,
Den att va´ olyckligt kär…

* * * *

Vid Yggdrasils rot trivas jag,
Med mej själv,
Och mänskor som jag lärt känna…

* * * *

Vid Yggdrasils rot skriva jag,
Med pappret som mö,
Och kärlek min penna…

* * * *