vi har delat många ovärderliga stunder

odlade rosor och djävulsk törn

vi lös upp om nätterna

likt nyårets fyrverkerier

våra band

nu upplösta, hårt knutna till andra

vi är osynliga märken

enbart spöken som hemsöker varandra

personer väcks till liv

genom sånger med förfluten tid ni existerar

idag, i skrivandets stund

du tog henne till din maka

hon gav dig en son

han fann sin ande i ett annat land

de sänktes tragiskt ned i havet

levnadsöden vi inte längre delar

talar inte till oss med riktiga röster

och avtrycken finns djupt i min själ

de bor även hos dig

vi har delat otaliga timmar

i skrattets gångar våra ekon finns för alltid

men även de dör en dag ut

och våra rosor blir täcket på min grav

han körde för fort med bilen

något växte i hennes lilla kropp

de älskade varandra för alltid

någon av dem förlorade allt sitt hopp

vilka vi än är 

vilka vi än var

vi ledde varandra

till idag