"Så skall det icke bli!" dånade himlasfärernas härskare, som slet upp nattens port och drog ut Morgonstjärnan ifrån mörkret.
"Du skall aldrig igen synas på himlasfärerna som en fallande stjärna, ej heller någonsin finnas i mänskornas sinnen. Du är icke längre!"

Och så tog den Högste Morgonstjärnans ljus ifrån honom och kastade tillbaks honom i mörkret. Maktlös, rädd och gråtmild kröp han omkring bland skrevor och klippor, blind utan sitt eviga ljus.

Det himmelska Jerusalem låg vid horisonten och väntade sin herres ankomst, och som av ljudet från trehundra tordön, så föll staden ner genom himlasfärerna till tidens ände.

Där stod de och väntade på honom...

...Ljusets Apostel