Tant brun glider in med

sina guliga armband

som rasslar i vinden

hennes orangelina ögon

speglar sig i bäcken

rödsprängda rutiga kjolar

fångar hennes skönhet

rostrosa slingor i håret

slingrar sig längs vägarna

hennes ögonfransar

blinkar i pastellgrönt

mot glaset som vätter åt

öster

solilgula strålar

ur hennes mun

varje gång hon andas

andas





Tant brun glider in

med sin palett

av

början på nåt nytt



hennes namn




Hösten