Åh vad jag log
När jag vann över min rädsla
Sen skrattade jag
efter ett tag

När jag hade avslutat allt
Kände jag lättnad över att jag klarat det

Nej, skulle det ha varit så enkelt?
Rädslan växer för varje försök
Den göder sig på glädje
Den tar en bit av allting
som någonsin varit bra
men den tar en liten bit åt gången
När tror ni någon märker att jag är borta?