jag saknar personlighet
det är väl därför jag skriver så mycket
om mig själv... tror jag...

man vill vara någon
en människa med känslor och tankar och drömmar
så man... jag försöker... kanske lite för mycket
skramla ihop till en kontur av mig själv
i ord

mitt huvud är tomt
nej, inte att jag är hjärndöd men tom
som i hej då tanken, vi ses imorrn
... fast tanken kom aldrig tillbaka

ibland känns det som det ekar där inne
tystnadens eko mitt i döskallen

fast jag kanske bara är en idiot... det vore trevligt
lite hjärndö' istället för hjärnslö...

när jag var liten trodde jag att världen var underbar
jag växte och förståndet växte
världen är fortfarande ganska underbar
det är bara allt som händer i den som är åt helvete

jag kan fågelstirra i timmar
följa med molnen med blicken i timmar
men att vara nära en människa
det fixar jag inte i mer än fem minuter
det är därför jag undviker speglar

det man inte vet, du vet
tar man ingen skada av

det är lätt
jag har guldfiskminne

/