Som lätt Beaujolais
Jag är fången i din religion,
men tyvärr ateist
Men jag tappar aldrig tron
på sånt som jag mist
Du har stulit mitt skratt
och satt hoppet i pant
Jag har sprungit mig matt
för backen var brant
Jag har lagt mig på knä
och friat till Gud
Jag har fått tysta svar
som ekande ljud
som lätt Beaujolais
har jag svalt hennes hud
Nu står jag själv
i en kyrka
och klockorna slår
Det borde vara
förbjudet att dyrka,
sina drömmar i för många år
Det faller inget ris
när jag går ut
Kvar är samma kris
som förut
Det blir ingen fest
och ingen resa med bil
Kanske är det ändå bäst
när man ej är stabil
Kan heller inte dansa vals
och vill ej heller hålla tal
Jag vill egentligen inget alls
mer än att spränga det som mal
Men vårt äktenskap består
Precis som alla djupa sår
och tiden går
Jag har lagt mig på knä
och friat till Gud
Jag har fått tysta svar
som ekande ljud
Som lätt Beaujolais
har jag svalt hennes hud
Jag borde få skilsmässa
jag borde få dig i en grav
Om du bara lämnar
min förvirrade hjässa
och ger mig frid
så ger jag mig av...