PARTUS: en fin flicka i framstupa kronbjudning

och mina tårar rinner
nerför kinder
som aldrig glömmer
från ögon
som alltid minns
en Lilja i naturens kläder
och
min kropp
minns vartenda smärtande
ögonblick
varenda dödsdömda värk
innan
himlen lös upp i vårt rum
innan
snöstormen som ven utanför
plötsligt var farligt vacker
jag minns natt som blev dag
timmar som gick
svettpärlor längsmed ryggraden
gnisslande tänder
kramar på gränsen till
strypning
men
mest minns jag
kärlek
från första stund
lugn
smärtfri tystnad
i skriket som livet gav mig

PARTUS: en fin flicka i framstupa kronbjudning

och mina tårar rinner
ner för kinder
som aldrig glömmer
från ögon
som alltid minns