det gör inte ont, sa du med lugnande stämma
rösten var viskande men fullt hörbar
det gör inte ont, sa du igen
det gör inte ont, och igen
Jag försökte se dig men jag kunde inte öppna ögonen
jag skrek, tror jag... men det hördes inte
det gör inte ont, sa du igen
du var till vänster om mig, nej... bakom mitt huvud...
du lät så nära, som om du viskade med munnen klistrad mot örat
men jag kände ingenting... var är du?
det gör inte ont, sa du igen... jag tror det var du...
Var är jag? Hur länge har jag varit var jag nu än är?
Det känns som att jag borde vara skräckslagen...
arg och irriterad... men det känns... ingenting alls
drömmer jag? tänk om...
det gör inte ont, orden fick mig att stanna upp
vad är det som inte gör ont, undrade jag...
ont förresten... jag känner ingenting...
jag... jag andas inte ens... är jag död?
ja, kanske... det känns... svart... mörkt...
det gör inte ont, hörde jag dig viska ännu en gång
... sedan gjorde det ont

/