Trisstesen laddar krut i händerna på arbetslösa.
Den vanliga vardagen sörjer äventyret.
Jag sörjer förbannelsen, den stavas:

M..E..D..V..E..T..E..N..H..E..T..E..N.
(långt jävla ord)

Men Somliga stavar den ;
N..O..N..S..E..N..S !

Då ser jag den som en gudagåva.
För då får jag visa Ömhet.
Men det verkligt underbara är detta;

NÄR NÄRVARON LYSER UPP SJÄLSFRÄNDER.

Då vill jag stava den; KÄRLEKEN
Du kan stava den hur du vill min vän
För att den känns trots ”stavfel”

Ett råd från; en levande människa.