Han möter hennes hårdsminkade blick på långtradarcafeet, hon är sevitris och förvånansvärt vällagrad. Han kan hennes sort en sån där bitterfitta som stirrar med avsmak. Han vet att han inte är någon hunk men han förtjänar väl respekt, i alla fall som kund. Utan honom och de andra vägsvävarna, skulle ju deras business gå åt helvete. Ingen chans att få henne på andra tankar trots hennes expirerade datum. Fittan åldras ju inte märkbart, det har han sett på nätet.

Han hugger in på sin fettbuffé och slurpar kaffe som om det var en honungsdoppad tonåring. Tänker på grannens dotter som är så jävla grann, fast hon bara är 13. Synen av hennes välformade tuttar när hon solade topless hela sommaren på gräsmattan, väl medveten om hans drypande blickar där bakom persiennen. Hur de spände över den inoljade huden och liksom halkade ut på sidorna när hon låg på magen. Varje gång han knullat frugan på sistone hade denna bild fyllt hans medvetande precis innan tömning. Flera gånger hade han dessutom fantiserat att det var mellan dem, istället för mellan frugans lår som satsen hamnade. Om hon bara vetat, frugan alltså. Fast fan vet vad hon tänker på?

Knappast hans översvällda buk som bara skapat större och större avstånd mellan dem när hon väl orkar knulla, speciellt i missionären. De brukar därför undvika den vilket är en lättnad, eftersom han då slipper möta hennes blick och se föraktet och besvikelsen som lever därinne, i det mest privata, dit han aldrig når. Han vet att hon drömmer om ett annat liv och förmodligen en annan man. Det har han förstått på alla de glorifierande läkarromanerna som pryder hennes nattduksbord och kärleksfilmerna hon snyftar till varje gång han kommer hem sent. Han är också medveten om att det är han som får betala priset för hennes feghet. Att hon nog aldrig kommer att våga ge sig av trots sin missnöjdhet. Själv är han nog ganska nöjd, även om livet inte för en sekund påminner om det obekymrade visionerna han hade som tonåring. Så långt från ambitioner och högtravande drömmar, för sånt har han aldrig brytt sig om. Det där kan de högfärdiga karriäristerna ägna sig åt som jorden är så full av. Såna som han aldrig någonsin känt sig bekväm med. De bär alltid runt på föraktet och högmodet som ett missriktat streck i mungipan. Är omständiga och talar med ord som han aldrig förstått sig på.

Han har fan aldrig orkat smila upp sig och vara inställsam såsom frugan. Hon har alltid skämts för honom i sociala situationer, för då blir det så uppenbart vilken klass han härstammar ifrån och vilken hon desperat försöker fly ifrån. Bara en sån sak som att han är nöjd med sitt jobb, sitt lowlife jobb dessutom. Att det förvånar på ett nästan stötande sätt blir så tydligt på den obekväma tystnaden som alltid uppstår när yrken kommer på tal. Jobbet är bra och kräver inget av honom mer än lite lokalsinne och att kunna stå ut med ensamheten. Ett av de största fördelarna med jobbet är just friheten och möjligheten att kunna ägna sig åt sitt största intresse...

Det finns en hypermodern dator i bilen med tv och dvd, som är ett måste under alla övernattningar i den ombonade enmanskupén. Den har blivit som ett andra hem som han inrett helt efter egen smak. Här kan han säkert förvara det censurerade som bara skulle göra frugan upprörd. Hon skulle aldrig förstå denna passion, att få hänge sig åt det  förbjudna.

Det är som ett gift. Sen nätet kom har hans intresse ökat och skapat nya böjelser. Nu kan han tom prata med virtuella dockor och få dem att göra exakt som han vill på skärmen. De riktiga kvinnorna har han aldrig riktigt brytt sig om. Han är mest en voyeur, har aldrig varit så mycket för att få.  Det är i betraktandet, det dolda som kickarna äger honom. I ljuset från vägkrogarnas parkeringar. Det är då han är king i sin obegränsade himmel.

Denna hemlighet kan han inte ens dela med de närmsta grabbarna på jobbet. De kan skämta om sex och dra några grova skämt om de kvinnlig könet och nån porrfilm som de alla sett, men där är det stopp. Han vet att de andra också har  porrtidningar i sina bilar. Vissa bryr sig inte ens om att dölja dem. Det är något med yrket som har gjort denna hobby legitim.
Det är bara utanför jobbet som det är tabu…där är han ett pervo. En fördom som nog mer har att göra med hans extrema ointresse för det yttre. Hans övervikt , flottiga hy och ovårdade kläder. Det är en skymf att inte pryda sitt ego i dagens samhälle. Men på insidan, bakom de perfekta exteriörerna finns det nog många ulvar som han själv. Som smidigt försöker skyla det primitiva bakom flotta kläder, utbildningar och respektabla anseenden. Det räcker ju med att läsa löpsedlarna varje morgon. Där blir han också upplyst om att han räknas som ganska oerfaren sexuellt med tanke på sin medelålder.

Han har bara haft sex med en enda kvinna innan han gifte sig. Förutom en liten incident på en fest då han fick sticka fingrarna i grannens fru. Hon hade blivit lite närgången under en tryckare och fört upp hans hand under kjolen för att fresta honom med sin troslöshet. Men det allra första hade varit en misslyckad händelse i fyllan som nog mest  skulle bli ihågkommet som ett halvt våldtäktsförsök eftersom hans iver skrämt iväg henne mitt under akten. Han kom inte ens ihåg hennes namn, bara hur fittan såg ut, det lilla som syntes under den kraftiga behåringen. Just detta minne hade utlöst en av hans största fetischer. Hår. Lockelsen i det icke uppenbara. Att bara ana alla veck och öppningar. Hur det rosa skymtar fram där bakom stötarna.

När han var liten blev han vittne till en kvinna som bytte badkläder på stranden. Hon var iklädd en vid kjol som råkade glida isär och lämna en stor glipa när hon försökte trassla av sig de blöta bikinibyxorna obemärkt. Det var hans första kontakt med åtråns rusningar. Kanske är det någon underliggande psykologi som döljer sig i det förklädda. Han har aldrig varit mycket för analyser heller inte nakenhet som han alltid velat skyla över med tyg. Det finns något sårbart i det rent öppet köttsliga som förtar erotiken och det rent djuriska.

Sex är det som får jorden att gå runt men han står inte ut med hycklet. Det är såna som han som får betala priset för att de bär upp slimelooken med respekt. Kvinnor gillar inte primitiva män, speciellt inte om de ger sig hän det rent kroppsliga och vågar stå för det. Han förstår inte allas behov av att gnälla hela tiden. Allt gnällande för gnällandets skull. För att det egentligen inte finns något att gnälla om i denna delen av världen. Alla besvikelser som oreras som blir till demoner som kräver, förändringar som han aldrig gillat. De kommer alltid smygande och blir sällan till det bättre. Om han fick välja skulle allting förbli det samma så länge han lever, förutom det som han åtrår mest. Kvinnor! Denna ständiga tjusning för det oåtkomliga som ständigt förändras framför hans ögon. Aldrig kommer han att sluta fascineras av deras olika skepnader och all njutning som väntar honom bortom deras vetskap.