I

kanske finns där en botten någonstans

som möter vår djupaste oro

låter vila

varför skulle annars längtan finnas?

II

vinden går inte att fästa

i en öppen handflata

ögonblicket fägnar oss

förirrelse

varför följer ändå trädet dess ton?

III

jublet i min själ har tystnat

och jag darrar inför varje svart hål

som om det vore

det första och det sista

men varför ropar då fortfarande mitt hjärta?

IV

kanske finns där ett ljus

som värmer det frusna

förtydligar

klär av

varför skulle vi annars rädas mörkret? 

IV

kanske finns där sanning 

gömd  

varför skulle vi annars frukta lögnen?