Se på mig där jag står och målar takfoder på vårt nyinköpta renoveringsobjekt. Deffade armmuskler spelar under chokladbrun hud, mina mörka lockar virvlar i den lätta sommarbrisen och mitt bländvita leende fyras då och då av över axeln mot min kvinna som vilar så välförtjänt i sin solstol efter en hel veckas arbete...

Se på mig när jag kliver ut från gymmet som jag besökt efter jobbet en onsdagseftermiddag i januari, kliver in min BMW som jag köpt som komplement till kombin jag kör barnen till dagis i varannan morgon och tar vägen över blomsterhandeln för att köpa tre röda rosor till min kära av ingen speciell anledning alls.
Väl där hemma möts jag av ett regn av tårar, utsmetat smink under rödgråtna ögon och ett bröl av förtvivlan direkt i dörren.
Ömt kysser jag min drottning, tröstar henne i min outtrötliga famn och smeker hennes hemmafärgade kastanjeröda hår med två månaders utväxt i mittbenan.

Sedan kokar jag henne en kopp te, sätter mig ned mittemot henne vid matbordet och lyssnar tålmodigt och hundra procent fokuserat på en halvtimmas monolog om elaka Kicki på jobbet, hur trött hon är och hennes värkande rygg.
När allt är berättat och tröstandet gjort sitt, leder jag min älskade till hennes säng så hon får vila. Blommorna sätter jag i en vas, barnen får mat och sedan börjar jag spackla väggarna i tvättstugan. Självklart jobbar jag tyst och hänsynsfullt och när barnen skriker på uppmärksamhet får de lika självklart vara med pappa och kladda runt mitt i arbetsplatsen.
Klockan åtta lägger jag barnen, läser saga och borstar tänder under skoj och lagom högljutt glam.

Efter att sedan lagt två timmar till på renoveringen, tar jag vägen förbi min utvalda vi hennes plats framför datorn och facebook, kysser hennes panna godnatt och somnar med ett leende i vår breda dubbelsäng som jag själv snickrat ihop några år tidigare...

Så har jag klarat av ännu en dag som den perfekte mannen av idag