Från fönstret ut mot natten ser han
Mörkgrå skyar över snöglopp
Där väggar i vardande, och virke
Ger sina löften inför våren

Och då ljusen falnat i kvarteren,
Då vägar och väderstreck delar färg
Och färre fordon flimrar
Mellan trädens silhuetter

Då får han tröst av förortens fyr -
Den vägledande varningslanternan
Som sitter som en stjärna i kranens topp
En vemodig vaka, pulserande i rött