Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

havet...

Står på mina bara knän och gråter
kan inte gör nått annat

känner hur paniken och ångesten kommer,
sliter i mitt hår och börjar skrika
och tårarna bara rinner,

jag tittar omkring mig men det är tomt, bara
jag står här på mina knä

reser mig sakta upp och börjar gå mot avsatsen
där nere piskar havet bränningarna med sina mäktiga vågor

ställer mig på kanten med ryggen ut mot havet,
jag blundar och faller långsamt bakåt


min kropp ligger på berget vid vattnet ,havet sköljer sakta bort mig
från berget, kvar nu finns bara en ros som flyter i vattnet.....




Fri vers av Morgan
Läst 536 gånger
Publicerad 2005-09-12 20:23



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Morgan
Morgan