Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Önskan.

jag skriver inte under
hävdar ingen rätt till liv
en morgon vaknar jag med huvudet itu
och ingenting tycks födas här

jag sjunger en ny sång
tonar ner min ilska och skriker
för alla träd som rasade av vinden
och jag stod upp
när min själ låg mot asfalten

somnar i garderoben
och sliter ut mina ryggkotor
tystnar för att höras
sväljer mina ord i gruset

väljer gräset framför himlen
låser mina muskler för att inte hoppa
och gömmer mig bakom gardinerna
för att någon ska se att där står en flicka
som tappat bort sitt liv

och jag önskar mig en ocean




Fri vers av Linda A
Läst 568 gånger
Publicerad 2005-09-15 21:47



Bookmark and Share


  Helen_Varghierta
och jag vet inte riktigt varifrån jag ska ta mina ord.

meningar som...

"och jag stod upp
när min själ låg mot asfalten"

"tystnar för att höras
sväljer mina ord i gruset"

och

"väljer gräset framför himlen".

De känns inuti som knytnävslag. Och du lyckas att sammanbinda dem med resten och allt blir väldigt bra.

dock...flickdelen känns en aning... jag vet inte. Vet bara att du skulle kunna göra underverk med den. Den känns utstickande från resten men så kanske meningen från början var...?
2005-10-09
  > Nästa text
< Föregående

Linda A
Linda A