Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Framtidsångest.

Min framtidsförhoppning för en enad familj,

Splittras i tusen bitar

likt kulan från soldaten som tagit sitt liv.

Han hörde offren bulta på trumhinnan.


 


Skriken stiger i vår förryckta värld,

högre,

högre!

Man åhör inte när nöden vrålar efter hjälp! 
 

 


Ett fiasko av strider gör ingen skillnad,
alla dör tillslut.

 

Vem behöver krig när vi har freden som fiende?


Fri vers av Sofiapoema
Läst 284 gånger
Publicerad 2005-09-16 13:59



Bookmark and Share

    ej medlem längre
vackert vackert...många snabba intryck som verkligen ger känslan av krig. Snabba bilder... jag vill särskillt citera "han hörde offren bulta på trumhinnan" då det är ett uttryck som jag tolkar det menar att ord, ljud och annat kan sätta djupa sår i minnet i just det sambandet. Bra skrivet!
2005-10-14
  > Nästa text
< Föregående

Sofiapoema
Sofiapoema