Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
någon månad gammalt; beroende av slag och vägar jag aldrig hittar rätt , förälskad i det enda jag någonsin hatat, rädd och patetiskt kuvad inför det enda jag håller högt. en clown utan intelligenta citat, en statist utan en pjäs.


en remix av något (1.1)

betalat för samma känsla nära 400 dagar nu.





; som en oupplyst gata långt från neon,
reavaror och levande ting .

Vacklar min sorgliga uppenbarelse
utmed en osynlig rännsten.

Önskar så ivrigt, febrigt febrilt att det fanns en publik
för all denna förlust. en oupplyst väg,




ett osett fall från toppen.









200 alvedon krossade över natten,
såsom en himmel(för dårar) ovanför någon svartvit film,

utan brus.





Fri vers av David Calvert
Läst 190 gånger
Publicerad 2009-04-17 23:49



Bookmark and Share


  Inkarasilas
Dras in i orden i dina dikter som jag sitter och plöjer här. Den här inget undantag. Bildsekvenserna är hack hack och så stannar det. Ser det genom ett rör ungefär. Tunnelsyn och skarp märklig skärpa. Panodilhimmel, vafan kommer jag inte glömma. Härlig språkkänsla och metaforerna - symboliken är sällsynt passande. Jaha vilken värdelös kommentar, men det bekymrar mig föga. Ville liksom stampa med foten och muttra. Tycker du skriver jävligt bra.
2009-04-23

  peter markurth
intressant
2009-04-19
  > Nästa text
< Föregående

David Calvert
David Calvert