Ingen väg ut
Kniven mot strupen
kan inte andas!
ser eggen blänka
ser dina ögon blänka
vilda, vansinniga
stirriga och kåta
Vet inte ens
vem du är
du bara dök upp
från ingenstans
precis när jag kom ut
från toaletten på
campingområdet
Försöker skrika
men får inte
fram ett ljud
du väser med hes röst
att det är bäst
för mig själv
att jag håller käften
Gräset är blött
efter nattens åskoväder
jag fryser så jag skakar
men mest darrar jag
av rädsla
Med den vassa kniveggen
mot halsen
och din tyngd över mig
har jag ingen chans
att komma undan
Känner hur du tränger
in i mig
smärtan är nästintill
outhärdlig
dina ögon skrämmer mig
blicken är ett monsters
dina läppar och din tunga
smakar öl och cigaretter
Efter en kort stund
som känns som en evighet
upphör dina gungande
snabba rörelser
du pustar ut
medan jag knappt
får någon luft
din kropp har slappnat av
och nästan kväver mig
Plötsligt reser du dig
sparkar till mig
på benen
säger att så där går det
om man som jag
är klädd i kort kjol
Sen vänder du på klacken
men först uttalar du orden:
- ” Om du så mycket som
knystar om det här
då är du dödens!
Hör du det? DÖDENS! ”
Och när jag ser
din ryggtavla
försvinna in i
morgondimman
medan min kropp smärtar
och ångesten vrider om
så vet jag
att mitt helvete
precis bara har börjat…