Hennes hud var likt brisen från en vårvind; en smekning, en kram.
Hennes hjärtslag likt tidens cykler, vaggade mig till sömns.
Jag låg hos henne och lyssnade till hennes andetag, och jag grät.
Grät för att jag ville inte att det skulle ta slut.
Jag nära henne, hon hos mig...

...men jag var tvungen att gå...


"...älskar dig...!"