Illusionen och visionen om dig
går hand i hand

Infekterar mig


och penetrerar mig

och all sorts verklighet och logik



i mitt ensamma universum



Får mitt skelett att skälva och min själsliga rytm att

tappa fokus

från det verkliga målet i sikte, och nej





det är inte kärlek,
det här är inte kärlek
för





kärlek






dödar mig tyst och långsamt, omfamnande

doftar av liv, inte av








mörker och ånger








det här är inte en dikt om kärlek, tro mig
för

jag kan inte längre urskilja ditt ansikte i dimman av drömmar
och framtidsscenarion som dansar i mitt inre

kan inte se dig och mig i ett eller skulptera våra namn med min tunga kan inte höra








oss tillsammans








och jag kommer aldrig ur





det grepp illusionen och visionen i all tillgivenhet bundit fast mig i

så jag aldrig hinner ifatt då de
infekterar, penetrerar all sorts verklighet och logik





men nej, det här inte en dikt om kärlek





eller död



jag ville bara berätta om

hur dessa illusioner och visioner inte är värdiga mig

när de ogenerat sjunger dig som den sanning du egentligen är

med sina förmultnande och falska röster
se hur jag, genom denna dikt





aldrig mer en kärleksdikt





berövar dem deras existensberättigande






nej, detta är ingen kärleksdikt utan mer ett öppet tillkännagivande
en slutsats på konstanta och verklighetsberövade teorier om dig

jag vet nu















Du finns inte






















I mitt hjärta längre