På sin stig, trampad av välvilja, stapplar hon fram mot stupet.
Hon har levt sovande och sovande möter hon nu slutet.

Hennes kärlek till sig själv döljer den hugande avgrund
som nu ivrigt och rättfärdigt väntar hennes sista stund.
Av natur har hon för mycket makt i förhållande till samvete,
hennes blotta existens har förvandlat eden till helvete