Att ge av sig själv till 100% men ändå inte räcka till... Obs! Lånad bild

Bit för bit kväver du sönder vår vänskap

Vem är du

med rätt att ställa

så orimliga krav

att för

varje stund

du anklagar mig

för att jag inte finns där

direkt som du ropar


dör ännu en liten bit


av vår vänskap


och ytterligare

en bit


av min själ

Fri vers av Junitvillingen
Läst 283 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2009-09-09 15:18

Skriv ut
Spara som PDF

sunnanvind jodu..det där känner man igen o aktar sig noga för numer.. såna personer KRÄVER uppmärksamhet och får aldrig nog tydligen.. 2009-09-10

Teresia Ridell Vänskap o kärlek är att vilja den andres väl...inte att ständigt kräva..utan ge o ta. Håll dig undan !! 2009-09-10

Suzy med punkterna Man kan aldrig ge mer än det man har....... 2009-09-09

erkki ...då räcker inte den andre till. Det är min fortsättning på Din ingress! Vacker lite vemodig text som har ton och innehåll i god samklang 2009-09-09

sulimaa Då är det inte vänskap gumman ...då är det beroende ...inte samma sak ...då måste man ibland släppa taget ...för bådas skull ...kram! 2009-09-09

Syrsan En text som säger så mycket och som ger igenkännande. En sorts "vänskap" som man egentligen kan vara utan ... 2009-09-09

LenaJohansson låter som psykopatdrag 2009-09-09

etthjärtaäralltidrött Låter inte som vänskap, låter som beroende kära vän. Kram! 2009-09-09

devilsangel Vännen, känner så väl igen det här..man ger och ger men får aldrig nåt tillbaka, inte ens ett tack... Men jag försöker då tänka att personen mår så dåligt att hon inte förstår själv, inte ser klart... Nånstans innerst inne vill jag iaf tro att hon vet, att hon känner... Men så sant, nåt dör inom en varje gång... 2009-09-09