"Grinior" som han kallades, ville fortsätta i faderns fotspår , men han tyckte fadern varit alltför mild i sin framtoning . I stället blev Grinior militant, vilket man kunde spåra i hans skriftställningar : "Grinighetens Appellationsdomstol- Måste bli ett obligatorium !" ; "Att grina är Mitt Mantra - Ett skålpund grinighet om dagen är bra för magen !"
Grinior bildade speciella Grinighetsakademier där grinighet betygsattes i en skala från 1 till 1000 . Vid examen kunde man titulera sig som Bitterhetssamaritan, Faddfarisé, Surkunder och Sauer Lic , det sistnämnda berättigade till en professur i SURrealistisk Samhällskunskap vid universitetet i Surbonne (Frankrike) .
Alltefter seklenas gång utvecklades SURrealismen och spreds som en farsot över världen, Grinighetsakademierna blev legio i alla länder, huvuddrycken var citronsoda och huvudrätten surkål .
Den växande Grinig- och Surheten gjorde folkmassorna frustrerade, gråt och sura uppstötningar blev vanliga besvär, liksom "hög surhetsgrad" och surkartning, som blev en folksport . Surkartning innebar att man , med ett omoget äpple i munnen,, klättrar uppför en s k klättervägg, man måste ha ätit upp det innan man når takregionerna .
Fortsättning följer....
Prosa (Fabel/Saga)
av Mats Henricson
Publicerad 2009-11-01 20:11