Att vakna av att han kliver upp ur sägen för ett glas vatten.
Det märkliga i att det känns tio grader kallare så fort han lämnat sovrummet och att därefter låtsas sova när han kommer tillbaka och att tänka: rör vid mig, rör vid mig, rör vid mig.
Ljudet av glaset som sätts ner på sängbordet, "rör du inte vid mig nu så dör jag" och en kropp som lägger sig i andra sidan av sängen.
De små vibrationerna som uppstår i resårmadrassen när en kropp flyttas i sidled.
Kommer närmare.
Att ligga tätt tätt intill och sen; en arm runt naken midja.
Fingertoppar som dansar över höft, revben, ryggslut.
Det här med tidens oregelbundenhet, hur den kan stå still samtidigt som minuterna på klockradion ändras.
Fri vers av idiotpoesi
Publicerad 2015-01-27 07:54
minblekakind
Åh så otroligt fint!
2015-01-27
mare
Fin text
2015-01-27