en höghimlad klarhet har slagit ut sitt paraply
över staden, kylslaget träffar pannan: vaken narkos
våra skuggor, skarpa och förvrängda,
nålade i snön av miljontals solstrålar
den långväga mästersömmaren
fäster oss löst till jorden med sina suturer
Fri vers av Stefan Albrektsson
Publicerad 2016-01-17 11:29
ResenärGenomLivet
Känner samma känsla nu när jag ser ut...mycket vackert...
2016-01-22
walborg
Stor skönhet i ord och bild
2016-01-18
Mia Sedvall
Vackert och ordmäktigt, bra!
2016-01-18
prima donna
Underbart! så smeksamt solen fäster skuggorna mot det vita. Älskar ditt bildspråk!
2016-01-18
Respons
En fin beskrivning av en av dessa blixtrande sköna vinterdagar!
2016-01-17
ej medlem längre
Man riktigt känner solens styrka och kylan i dina ord. Slutet öppnar upp för många tankar...
2016-01-17
Eva Langrath
Jag tycker om bilderna du skapar. Jag känner kylan fysiskt träffa panna, tänker mig mästersömmaren som den som låter oss vara en tid på jorden,
2016-01-17
Sefarge
Kort men Njutbart. Skräddar -Mästar Skaldestycle ;)
2016-01-17
ej medlem längre
Första strofen har två tempi som kanske inte stämmer tillsammans. Förslagsvis presens även i första raden: 'slår ut' som dessutom lugnar rytmen. fäster oss löst är synonymt med några andra sömnadstermer ss 'nästar' som dessutom har välkommen tvetydighet. kanske något att överväga? även 'sina suturer' kanske? Tanken går till en haiku ur "den stora gåtan" om jag inte minns fel. Gott hantverk, fina bilder.
2016-01-17
AgnesP
Mycket fin. Gillar särskilt hur ordet kylslaget i min läsning får två betydelser.
2016-01-17
Nanna X
Kylan naglar fast oss... vackert men bedövande
2016-01-17
Marita Ohlquist
En underbar morgon! Visst är det vackert.
2016-01-17
Anya
Vilken vinterbild. Gillar den vakna narkosen...bra metafor. Mästersömmaren är för mig en metafor för Gud...men jag kan ju tolka fel. Åsså suturerna...där du återkommer till medicinska termer.
2016-01-17
i af apa
vackert!
2016-01-17