Hon tar bussen
från en tydlig punkt
till en annan, mer diffus
där hon inte vet vad som väntar
och magen kan inte längre sitta still
utan kränger förväntansfullt av och an
i otakt med bussens oberäkneliga rörelser;
längtansfulla, stormande vågor rör sig innanför
kroppens alla väggar, med fritt spelrum och ingen
som märker någonting förrän hon glädjefullt hoppar av
Fri vers av Den skrivande tysta
Publicerad 2016-12-21 10:12
ej medlem längre
stiligt om graviditet och bussåkning... texten liksom sveper fram som en våg genom det vita, jag tycker om den här dikten.
2016-12-27