skulle jag vara lyckligare
om jag hade tusen följare på Instagram?
skulle jag vara hippare
om jag klarade mig bättre i poetry slam?
skulle min poesi bli antagen,
utgiven, distribuerad och marknadsförd
av de "riktiga" förlagen
och skulle min röst då bli hörd?
eller skulle jag sitta hemma precis som nu
och undra vad det passar sig att skriva om?
skulle jag våga skriva mera om sånt som är tabu?
och inte fega och försöka vara så jävla lagom?
är man utgiven på ett "riktigt" förlag
vågar man då släppa ut mera av det man vet?
åtminstone får man knappast längre 15 år i Gulag
och när det gäller vad jag vet
kommer ni kanske för evigt att få leva i ovisshet
alla sanningar tål ju inte dagsljus
men ska man välja att bara hålla tyst och spela med?
gränsen mellan rätt och fel blir allt mera diffus
men det är lika bra att inte förorsaka några jordskred
och vara nöjd med att jag får hålla på med mitt och vara ifred
Bunden vers (Rim)
av Tomas Karlsson
Publicerad 2019-10-24 15:47
Solstrale
varför sukta efter nån som på en flukta?nån som illa lukta och för den man sig krumbukta? chilla så slipper du hamna bland de imbecilla!
2019-10-28
Staffan Nilsson
"gränsen mellan rätt och fel blir allt mera diffus" Nej, den är fortfarande skarp Fortsätt tänka, reflektera och forska Dina följare infinner sig (om de inte redan gjort det) Kanske tar det tid ...
2019-10-28
nu 1.0
Hörde ett bra och enkelt råd: Skriv vad du vill berätta och inte vad andra vill höra. Och jag tänker... det är ju lätt i teorin, men kräver mod i praktiken... Men faktiskt, om man får ruttna tomater kastade på sig, då lyckades man ju röra om lite i soppan. Starka reaktioner kommer av obekväma sanningar.
2019-10-25
Kungskobran
Utgiven, uppgiven Utan kontakt kommer man ingen vart
2019-10-24
AKT
Dina tankar om poesins vara eller inte vara känns tynga likt en nattlig mara. Jag önskar dig lycka på färden: -Ge inte upp och famnar världen.
2019-10-24