TYST FÅGEL
Ludwig var en kille
som aldrig ville
sova i sängar
gjorda av pengar
Albert Einstein
är nån som söver
Det är Wittgenstein
som jag behöver
när psykiatrins slott
med stängd korridor
är den enda lott
som nu återstår
Fåglarnas fula skrän
är en gråtande fontän
som skriker förryckt
i en stegrande flykt
Men den lott
som jag fått
är som allra minst
en verklig vinst
Utan min språkdräkt
och alldeles naken
hörs den tysta fläkt
som gör mig vaken
och styr mina kliv
mot ett verkligt liv
För den som styr
och inte svarar
kanske bara flyr
tillvarons harar
Det är kanhända
de fåglar som är tysta
som är de enda
som är verkligt justa
Patienternas sängar
leder från tidsfördriv
till våra sköna ängar
i ett oformulerat liv
Bunden vers (Rim)
av Dan Berg
Publicerad 2021-03-19 20:04
Den filosofiske poeten
Superbra!
2021-04-07
Monika A Mirsch
Inspirerande flyt omsluter din talande dikt!
2021-03-20
Linil
Du har ett bra flyt i texten. Behöver nog läsa ett par gånger till. Men det dubbelbottnade tilltalar mig.
2021-03-19