Jag tänder mitt hjärta
på de gröna himmelseldar
som brinner i natten
på magnetiska vinterkalla lågor.
Bara tystnad och tid
låter ljudet av tankarnas droppar
mot medvetandets stillnad
förstoras som i en grotta.
Det finns en reva i verkligheten
en spräckt universumbubbla
som seglar på mörka vingar
osynliga i natten.
Fri vers av Rafmagn
Publicerad 2022-01-24 18:23
Kungskobran
Mycket suggestivt
2022-01-25