Han kunde ha givit
dig
av hela sitt hjärta
Men du ville ha
Hans
huvud på ett fat
Hur kunde det
väl då bli så. ..?
Att ett orsakat
sår från någon
-stans inifrån
Gjorde att man
ville ha nån lagd
på bår och utfors
-lad för evig tid
Så nära ligger
kärlek,sorg och
smärta,med hat
och ändå tillit
godhet,ömhet
till hands
Och så långt ändå
Förlåtelse och för
-ståelse när det väl
kommer till kritan
För visso för vissa
ändå. ..?
Men om han
kom
Dig till mötes
Och viskade ömt
förlåt med tår i ögat
Och sen ifrån dig
stilla gå,i daggens
svävande blågrå
morgon timma. ..
Skulle du det,ändå
förlåtande förstå?
Fri vers av Sefarge
Publicerad 2024-01-07 12:38
KattenKin
Väldigt fint skriven dikt, poetisk, personlig med naturlig prägel, klok, och tänkvärd. Jag tycker om den. Mycket.
2024-01-07