Höststormen river vid själens ytterkanter,
påminnelse om tidens skiftande förändring,
från livaktiga sommardagar på ängsmarker
till stilla andhämtning, lugnets återhämtning.
Hoppfullt är marken beredd att vila,
känslorna laddade av minnens kraft,
grödan mustig i sinnets rika källa,
laddning sker inför vinterns driftkraft.
I höstens brytning, där tystnaden talar,
förbereder jorden sig förnyade marker,
vi samlar kraft i vintermörkrets salar,
finner frid i tidens egna rytms av krafter.
Fri vers av Leif Daniel Isaksson
Publicerad 2024-09-10 14:30