Solstrale…
Så kom det... Som ett brev på posten... Klimateriet... och jordens Karljohanssvamp-år...
Ålder är bara en siffra eller hur?!...
smög genom hallen och duckade för alla speglar... kroppen hängde knappt med...
ålder är bara en siffra eh jo tjena... skrattet sätter sig i halsgropen... men jag får vara ifred på dansgolvet efter att jag tagit av mig jackan och svängt med gäddhänget...
sakta går det upp för mig att det inte finns några genvägar till att betraktas yngre än jag är... en man i 35årsåldern var onödigt rak och sade att han gissade att jag var 60... tror ni den sved eller?...
svaga aningar om ålderdom kan ses på ryggens hängande girlanger... dessa som hakar i dörrhandtaget då jag går till köket näck för att fylla på med vatten mitt i natten... ja och byta kläder och sängkläder för de är genomblöta av klimakteriesvettningar... varför har dörrhandtag klor?... jag tror det är meningen att bli fast... förutom att halka i svett alltså vad tänkte vår skapare när hen skapade kvinnan... hen måste ha varit väldigt hämndlysten på kvinnans skönhet och därför skapade hen klimakteriet...
fast blir jag aldrig mer... inte så fast så som jag var en gång i tiden då jag inte behövde tajtsen för att se fast ut... ja jag vet jag föredrar tajts för de är smidiga och enkla att dra av och på... ja annars skulle jag stå där timmar om dagen för att knäppa knappar på byxorna eftersom man måste byta ofta pga att svetten gör en sjöblöt...
min morsa sade till mig att jag inte skulle vara orolig... sedan frågade jag hur länge klimakteriet höll på för henne?... morsan svarade att hon aldrig kommit ur det, hon är 75 bast alltså, och när jag frågade henne när det började sa hon 45 år... på kvällen pratade jag med min man om problemet att sedan jag var 47 år då det började, allts... och 30 år framåt kommer jag att vara en KLIMAKTERIEHÄXA... jag grät mig till sömns... min man har vankat av och an i huset var natt sedan dess...
slapp kommer jag att förbli... slapp som en övermogen karljohanssvamp... vart de än skulle sticka kniven i mig fanns det inget som kirurgin skulle kunna skära till... därför har jag för länge sedan valt att avstå... för tänk alla snitt som skulle behövas från 50 år och fram till 115...
65 år av nedräkning... ja jag ska bli 115 år för det sägs nämligen att min generation i genomsnitt lever tio år längre än ens mormor... min blev hela 96 år...
därför har jag bestämt mig för att inte få åldersnoja... istället satsar jag helhjärtat på åldersPANIK... jag provar kläder och river av mig dem, slänger dem på golvet och fortsätter tills jag inser att inget i garderoben passar mig... hur gick det så här långt?... ja ett gäng hormoner förtrollade mig till en fluffig benlös groda... totalt omöjligt att köpa byxor för benen är så tjocka och midjan samtidigt så smal, men hur?... de säger det kallas celluliter eller vad det nu heter... min gubbe säger att jag har skrattgropar på benen...
nu måste jag sluta för idag... för jag vet inte vart det slutar annars... jag ska plocka svamp förresten så jag har inte tid att skriva av mig mer idag... jag vet bara att jag kommer komma hem med ett ton svamp trots att jag bara kan bära si sådär 10 kg... så hur gör jag då för att få hem allt?... jo jag cyklar till skogen, tömmer den på svamp, släpar allt fram till cykeln, packar cykeln och drar hem i full karutta... lagom inne på gårdsplanen sladdar jag hårt så att alla svampar flyger in i hönsnätet, där svampen hackas helt automatiskt... ja man måste vara sin egen livsingenjör för att få livet att gå ihop när man är i klimakteriet... för nästan all tid går åt till att torka svett, byta kläder och att övertyga andra om hur ung man fortfarande är... återkommer inom kort om meningen med klimakteriet...
tack för mig! ...
Övriga genrer (Drama/Dialog)
av Solstrale
Publicerad 2024-09-25 16:07
Respons
Bra beskrivning av en period i kivet som verkar vara grym och orättvis. Månne finns det ett dolt ljus av erfarenhet på andra sidan?
2024-09-28
Lena Söderkvist
Så skön självironi. Du verkar ha en bra man också. "skrattgropar på benen". Men det är ju LYSANDE som de säger på... öh... Antikrundan.
2024-09-27
Bengt J Malmsten
Du har STORA problem, som jag. Mina problem hänger samman med att jag blir bara sötare dag för dag. Kan det verkligen vara ett problem, frågar Du. Jovisst, svarar jag. Vissa säger att det stavas sockersjuka, nuförtiden heter det hela diabetes. Tack för en levande, och engagerande text.
2024-09-25
Sparvögat
Humoristiskt tecknar du ~ kvinnornas framtida plåga… Dock tycker jag att ”age is just a number” ty med åldern kommer vishetens gåva…
2024-09-25
Öknens Ros
Ja, han (Gud) måste ha varit på dåligt humör när han skapade kvinnan! Allsköns jävligheter tycks drabba oss, inte nog med att kroppen förvandlas till något oformligt, nä lite extrakrydda med kopiösa svettningar och Gud vet vad mera som drabbar kvinnor!
2024-09-25