Vid viskande ån förundras jag av mystiken
Det röda som rinner nedför bergens brant
Förbi... Förbi mig i min allsköna ro
På brinken till dröm, men fullt medvetande
I tron att blod... Havets blod
Rinner i ån av viskande förundran
Likt den kalla daggen på morgonkvisten
Leker jag utmed kanten på ån av rött
I blommbackens nakenhet är jag en fröjd
Det vattnas, tårar av harmoni
Utmed ån av blod från fjärran förr
Ifrån bergens branter ner emot skyn
Bland molnen ner till dyn
Jag blir ett med min omgivning
Ett... Med mitt nakna inre
Fri vers (Fri form)
av Spiken.Online
Publicerad 2025-04-11 10:08