I botten av allt meningsskapande finns våra känslor. Utan dem skapas inget som har ett värde för en människa. Inget! Skador i de känslomässiga delarna av hjärnan kan leda till att vi blir "grönsakslika" – eller till och med som en grönsak. Vi kan förstå att vi behöver arbeta för att få mat på bordet, men ändå kommer vi inte iväg till jobbet. Och om vi väl kommer dit, gör vi annat än att arbeta, trots att vi vet att det inte leder någonstans.
Med det undantaget, när känslolivet är skadat, gäller resten av texten för den normalfungerande hjärnan.
Relationer, reklam och politik har alla en sak gemensamt: vi påverkas av dem. Våra känslor är den gemensamma nämnaren. I dessa sammanhang kan känslor användas både för goda syften och för att manipulera oss eller andra.
Det kan låta drastiskt att jämföra dessa fenomen utifrån känslor. Men om vi kopplar bort ordet "drastiskt" i sammanhanget, får vi ett mer värdeneutralt sätt att tänka. Adjektiven ställer ofta till det när vi försöker tolka saker objektivt samtidigt som de förstås sätter färg på livet.
Det neutrala tänkandet utgår från att vi blir påverkade. Vi reagerar och agerar alltid på något sätt. Det ligger i sakens natur. Hjärnan kan inte undgå att reagera. Frågan är hur vi agerar. Studsar vi tillbaka, går vi i cirklar, stannar vi upp, följer vi med – eller gör vi ingenting alls. Även passivitet är ett sätt att agera.
I denna del utgår jag från propagandabegreppet och hur människor påverkas. Det finns en sändare (A) och en mottagare (B). Fyra grundtyper kan urskiljas:
Vit – A är en öppen och känd avsändare – vill påverka.
Grå – Avsändaren är oklar, men det är egentligen A – vill manipulera.
Svart – A låtsas vara B, med ett trovärdigt intryck – vill manipulera.
Svart > Vit – A vet att det är B som sänder, men lyssnar ändå – vill manipulera.
Utan att bli konspiratorisk: vet vi att SVT är de som verkligen står bakom SVT? Och att Expressen är de de säger sig vara?
Reklam fungerar på samma sätt. Vi vet inte alltid vem som är avsändare eller vad syftet är. Det är ofta försåtligt. Vem står bakom en influencers svepande formuleringar om hen inte öppet redogör för sina samarbeten?
En internetsida med fluffiga moln i bakgrunden lockar köpare som söker en bekväm soffa. En sida med pengar som bakgrund attraherar köpare som vill spara – eller är beredda att spendera. Det visuella spelar roll. K är en hård bokstav, medan B är en mjukare och rundare. K skär igenom, B bjuder in. Det är inte bara ljud, det är känsla.
Även om det kan kännas obehagligt att jämföra detta med våra relationer, finns kopplingen där. Hur vi är som människor och hur vi kommunicerar. Men skippa det obehagliga. Neutralitet är nyckeln till en nykter syn på detta.
Vad som avgör i slutändan är hur mottagliga/tillgängliga vi är för respektive budskap. Om "lede fi" (fienden) känner till våra svagheter, vet den vilka strängar som ska spelas på. Och är det inte likadant i våra relationer? Vad gör oss sårbara? Vad gör oss mottagliga?
Någon form av övergivenhetsupplevelse (förklädd till ensamhet, kränkthet, vilsenhet, utanförskap). Längtan efter tillhörighet och sammanhang. Det är här politikens retorik ger effekt. Det är här droger och utövar sin makt, Det är här reklamen lurar dig. Det är här andra människor närmar sig dig. Det är en bedövning av det som ter sig jobbigt som skapar denna öppning.
Man knyter an till vad som helst för att slippa övergivenheten. Jag säger inte vad som är rätt eller fel i detta, utan försöker peka på ett säkerhetshål i vår brandväg där osunda saker kan få tillträde. Vi ersätter sund anknytning med osund anknytning.
När någon säger 'Jag hör dig' men ändå gör något helt annat – är det vit, grå eller svart kommunikation? Och hur ofta spelar vi själva på andras strängar, medvetet eller omedvetet?
Nedanstående var sant 1905. Det var sant innan det och det är sant också nu.
“Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” (Dr Glas, Hjalmar Söderberg, 1905)
Där våra känslor möter andras avsikter uppstår påverkan – och i den öppningen avgörs också HUR vi knyter an, binds till de fenomen och de människor som söker upp oss. Det är så här relationer skapas. Till din favoritpenna eller till din nästa.
Prosa av sphinx
Publicerad 2025-09-03 19:05
Kungskobran
Det är känslorna som styr, inte förnuftet. Så har det alltid varit och kommer alltid vara vad som än påstås.
2025-09-05
Respons
Klokt resonemang om reklam, tillhörighet och känslor.
2025-09-05
Dolcehalit
korrigering. Gjorde ett stavfel, bakgrund ska det vara.
2025-09-04
Dolcehalit
Så sant! Det går inte att undvika att styras av känslor, som har skapats på ett eller annat sätt med olika bakrund och erfarenhet hos individen. Hjalmar Söderbergs citat är alldeles utmärkt, och sammanfattar människans behov av att tillhöra någon / en grupp och att söka gemenskap och bekräftelse. Bra genomtänkt text!
2025-09-04
sphinx
@ Tack J-N-D! Clown är dagens ord! Helt klar en vinnare.
2025-09-03
Jeflea Norma, Diana.
Vilken kraftfull och filosofisk text du har skrivit här, just nu lyssnade jag på en video som är dold för media. efter 2 veckor lansering - Den som säger att hjärtat är det som bestämmer logisk, hjärnan är bara en clown som vill vara sig duktig si rationell. "Den revolutionerande upptäckten av sambandet mellan hjärtat och hjärnan #neuroner #hjärna #hjärta #känslor #kommunikation #upptäckt #filosofi"
2025-09-03