Du skulle varit ljuset i mitt liv,
jag längtar fortfarande efter dig.
Men min längtan möttes utan tillgiv,
och tomheten blev allt som fanns hos mig.
Jag gömde min gråt bakom stängda vrår,
och lärde mig fly ifrån vredens hand.
Ett barns små händer bar de vuxnas sår,
och drömmar om en far föll bort i sand.
Skuggor vilar där ditt ljus inte var,
och minnen väger mer för varje år.
Jag försöker glömma, men jag blir kvar,
när vinden viskar ord jag ej förmår.
Min själ bär bördan av ditt tysta svar,
och all min längtan slutar där du var.
Bunden vers (Sonett)
av Tili
Publicerad 2025-11-11 00:03