Sömnen föll sig sakta
till stunden i sin väntan
på att snön skulle lägga
sig till ett täcke över
kära John.
Ängen hade redan lagt
sig till rätta med snöns
vita mantel, klädd
i sin vita klänning virvlade den med
nattsval vind som drog förbi.
Ur ditt hjärtat,
hörde du slagen som förde dig
bort på rena lakan
med en doft av sommaren.
Prosa av jan myrefelt
Publicerad 2026-03-14 11:09