Logga in




Den här dikten skrevs om personligt lidande, såväl som den fullständiga förändring jag såg och bevittnade i de fruktansvärda händelser som ägde rum i min region.

Dikten, med titeln ( Jag frågade mig själv ) Stockholm, 2025, av Anne Alex.

 

Har jag frågat mig själv:

Är detta verkligen jag? 

Är den här platsen min? 

Föddes jag här, eller förändras allting? 

Så vackra var vi, svenska flickor, när vi satte blommor på våra huvuden — 

en midsommarnatt av ljus och drömmar, 

där naturen sjöng i våra hjärtan.

 

Jag var ung, till och med i tonåren, 

och gick ut under junisolens mjuka ljus, 

naken, i sällskap med hela min familj, 

vänner och grannar — 

en gemenskap som andades av dofter, ljud och tidens rytm.

 

I skolan klädde jag mig till Sankta Lucia, med en ljuskrans på huvudet, 

och lyste upp mörkret med böner för julens ankomst — 

en melodi av hopp och värme, 

bland blommor i blått och gult, 

och vår stolta flagga som bär dessa färger, 

en hymn till vår historia, vårt språk, vår själ.

 

Vad firar vi idag? 

Allt har förändrats — allt. 

Vi solar inte längre, 

det finns inga fler ljus att tända, 

och ingen av våra närmaste kvar — 

ingen familj, inga grannar, 

endast tomhetens ekon.

 

Jag är kvar, 

med kvinnorna som bär niqab och hijab, 

med brinnande bilar, oväsen i nattens tystnad, 

skottlossning, polisens skuggor — 

en värld av ljud och stilla oro.

 

Jag frågade mig själv: 

Är detta fortfarande mitt hem? 

Är detta jag? 

Eller är allting i förändring — 

som namnen som en gång var bekanta, 

men nu är svåra att uttala, 

likväl finns de kvar, 

där bland oss, i skuggorna.

 

Jag frågade mig själv — 

och söker fortfarande svar.

 

Copyright © Anna Alex



Fri vers (Fri form)
av Anna Alex
Publicerad 2026-05-16 22:43


Anna Alex
Välkomna till er som lämnar sårande kommentarer. Jag vill uttrycka min ånger och be om ursäkt till den internationella konstnären Ebrahim Katto, ägare av Katto Galleri i Stockholm. Vissa kommentarer har varit kränkande mot oss och mot vår kollega, Abraham Isak, i samband med dikten "7 oktober". Jag vill förlåta de som har gjort dessa orättvisa kommentarer och hoppas att dikten, med titeln "Ljusets Psalm – En Hymn till Kärlek och Fred", ska bli en källa till välsignelse. Med vänliga hälsningar, Anna Alex
2026-05-23


Tidsljus_Timelight
Förnigheter fånigheter.
2026-05-22


La Magnólia
Du har helt rätt i att regioner förändras men också världen som helhet förändras. Mycket av det som var naturligt och självklart för en eller flera generationer sedan är inte detsamma idag. Världen har blivit farligare att leva i för oss alla. Det har inte med namn eller plats att göra. Men nog önskar vi alla en bättre värld.
2026-05-22


Abraham Isak
Din dikt är underbar, och dina ord målar upp en vacker bild; ditt språk är otroligt gripande. Du är en sann konstnär. Fortsätt med det goda arbetet och lycka till.
2026-05-21


Anna Alex
Hej till alla poesiälskare, Tack till poesiwebbplatsen och till poeterna och författarna som läste min första dikt på sidan. Den mottogs mycket väl och rankades bland de fem bästa dikterna. Detta är en lovande början. Mina hälsningar till alla medlemmar och webbplatsens administration. Med vänliga hälsningar, Anna Alex
2026-05-18


Larz Gustafsson
*patriot*
2026-05-18


Larz Gustafsson
Jag är själv psatriot. Och antirasist. Det går att kombinera.
2026-05-18


Jacob Sjöstrand
Japp, generaliseringar, nationalromantik och lite smygrasism sådär. Du får väl flytta från Skärholmen om du inte trivs.
2026-05-17


J.Lindberg
En hope generaliseringar med fina radbyten.
2026-05-17


Skybird
Du beskriver förändringen vi lever i väldigt väl.
2026-05-17


Anna Alex
Hej alla poeter och författare, detta är min första dikt på denna underbara webbplats, POETER.SE. Jag hoppas att ni tycker om att läsa den, och lycka till med er alla.
2026-05-16