Du sökte väl glimret och skimret
på framgångens scen
Att sväva där ovan
bland stjärnor och kulörta ljus
Men svärtan blev större
och allt som ett mörknande sken
Du snubblar på linan
du spänt mellan två höga hus
Du ville visst skriva
som epos och symfoni
Och stängde dig inne
i en gyllene bur
Men allting blev klanglöst
i din melodi
Och sidorna är blanka
i ditt partitur
Refräng:
Du har sjungit till rösten blev stum
Du har nått en återvändsgränd
I nedsläckta rum
så fann du till sist
att du är slut som artist
- och ej från himmelen sänd
Du ville det höga och stora
på förgänglighetens torg
Att sväva där ovan
och svara med klaraste svar
Men allt som kunde klarna
blev svärta i bottenlös sorg
Du skriver på raden
som väntar men aldrig blir klar
Du ville visst sjunga
som Elvis och som tenor
Och trodde dig kunna
nå höjder som få
Men allting når botten
som följer ditt spår
Och alla de klaraste färger
du tonar till grå
Refräng:
Du har sjungit till rösten blev stum
Du har nått en återvändsgränd
I nedsläckta rum
så fann du till sist
att du är slut som artist
- och ej från himmelen sänd
Bunden vers (Rim)
av Erik L
Publicerad 2026-05-18 20:48
lodjuret/seglare
Jag tycker att din text är läsvärd.
2026-05-18
Larz Gustafsson
Jag hatar Elvis.
2026-05-18