Logga in




 

Bristen på stillhet, andrum, och återhämtning. Stressen och vad den gör med folk i det långa loppet. Människor som får sina liv förstörda med utbrändhet och utmattning i årtionden. Kärlekslösheten och destruktiviteten som är inbyggd i själva det sjuka och galna samhällssystemet. En gränslöshet som sänker människor till en nivå där det inte går att andas, tänka, och se klart. En hel civilisation som befinner sig i en djup och väldigt allvarlig kris. Ett fullständigt vansinnigt permanent undantagstillstånd av nedbrytning och kaos.
Som man kan känna att man är i ett desperat upplösningstillstånd och väldigt desorienterad. Det är först efter klockan tolv på natten som man kan få någorlunda lugn, ro, och kreativitet. Vi lever i en omänsklig, urballad, och bisarrt surrealistisk supersciencefictionvärld där vi inte hör hemma och där frid bara är att glömma. Att ha ett levande och vitalt inre själsliv är ett mycket exklusivt privilegium i ett samhälle som uteslutande handlar om tempo, effektivitet, konsumtion, ytlig underhållnng och att försöka verka stark, glad, nöjd, och väldigt tacksam. Stressrelaterade sjukdomar har ökat drastiskt medan ensamheten bland människor eskalerar. Kronofogdeärenden har ökat markant. Skjutningar, sprängningar, och bedrägerier fortsätter. Fängelser och rättspsyk är fulla medan det finns politiker som tycker att Sverige är ett bra land. Fattigdomen ökar bland folk. Familjer med barni vilka de ensamstående mammorna måste avstå middagarna för att barnen ska få äta, medan medel- och överklass surfar fram i lyx på räkmackor. Det är verkligen någonting allvarligt fel på Sverige med en iskall egoism som florerar som en sjukdom. Det är jag med min TV och mobiltelefon som gäller i ett groteskt mardrömsscenario. Den psykiska ohälsan når nya nivåer. Mobbing och pennalism som liknar fascism på skolor och de vuxna som inte verkar att ha så mycket att sätta emot. Bristen på stillhet, andrum, och återhämtning. Bristen på kärlek och empati. Bristen på det grundläggande i livet. Tonårigar som knarkar, lider av psykisk ohälsa och som längtar efter döden. Dysfunkionella föräldrar som inte har förmåga att ge sina barn det de behöver. Kriminella nätverk som värvar nya sugna talanger till morduppdrag och knarklangning i ett samhälle som har fått nog för längesen. Alla friska och goda krafter inom idrotten i landet som hamnar i skymundan men som sprider ljus, hopp, glädje, kamratskap och meningsfullhet. Kulturen är också ett starkt lysande ljus där många barn och ungdomar aktiverar sig och förgyller tillvaron. Det finns trots allt ett hopp, tro och kärlek i världen.

Johannesevangeliet 1: I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.



Prosa av Johan Bergstjärna
Publicerad 2026-05-19 12:47