Logga in




Skillnaden var att medan Peter drack sitt kaffi, som en sådan där njutning i och för sig. Så hade Petra tagit för vana att äta någonting till sin kopp te. Ett wienerbröd, en bulle, en kanelbulle, en bakelse eller kaka.





Jag var så lagom märkvärdig.
Som mor ansåg sig ha rätt till att ha åsikter om.
Hon ansåg, naturligtvis, att var någon något,
där kom min äldre bror in, medan jag själv...
som sagt, hon tyckte sig har rätt att ha åsikter.

Hon ansåg att när han bara blev sådan att han 'fick spel',
så blev jag sådan att jag blev 'hysterisk',
vilket jag tyckte var väldigt orättvist,
kan en väl säga.

Men samtidigt ansåg jag att om det var som andra stolt kan tycka sig ha rätt att säga, att 'lagom är bäst',
då är det nog helt okej att vara så lagom märkvärdig.

Eller hur tänker du där?
Pappa är så lagom tyst.
När en man är i livet, så säger han saker ibland,
men då han är död så är han så lagom tyst.

Det var nog av ren elakhet, samt att förstås inte vilja ligga kyrkan till last,
som han valde att bli luftad i naturen,
som askan efter en vikingabränning ungefär.
Jag skulle ju ändå inte gå till någon grav och stått där och hytt med näven och förbannat den mannen.

Så det var för att jävlas med mig,
så jag inte ens skulle få chansen,
som han velat likt en skrockfull kastar salt över ena axeln,
han ville bli kastad över nog.

Det där skulle nog inte har gjort mig upprörd,
om det inte varit för att den där övertygelsen om,
att det nog var en sista 'elakhet',
han kunde som bestämma över.

En sista meningslös gest åt världen.
'Jag skall minsann visa dem', eller 'hämnden är min'.

Det var bara det att, hade jag nog läst någonstans,
hade jag kunnat hämnas någon oförrätt någon gång, då och då.
Det hade blivit som ett slag i luften.
Det har aldrig 'givit någon tillfredställelse'.

Snarare att jag redan efter att ha 'fått min gruvliga hämnd',
som att retas ungefär, ångrat mitt fåfänga tilltag.

Jag gick mig väg genom skogen efter ett imaginärt gräl,
med möjliga verkliga eller inbillade plågoandar,
bara känt att det jag kunnat göra,
bara skulle ha varit ett slag i luften.



Prosa (Kortnovell)
av lodjuret/seglare
Publicerad 2026-05-22 08:13