Sipporna slocknar medan myrorna arbetar hektiskt.
Fåglarna tappar ständigt bort varandra medan de skriker
i denna närvarande morgon och morgondag.
Fagert.
Om man inte tittar för nära...
*
Det uppvisas erfarenheter utan större värde och excesser i invändningar med syftet att få leva vidare utan medvetandetillstånd. Medkänslan räcker inte till något annat än att skydda sig från hårda ord och lida av lidandet i självvalda grader. Allt betalas med en slags blind förnedring, med ännu mer lidande och dödens krasshet.
*
Ett skyfall kommer.
Först smattrande, därefter lugnt och stillsamt.
Ser kråkorna på fältet arbeta-äta hårt i regnet.
De sväljer maskar och insekter.
De förstår inte min blick.
De grät
alltmedan de inte ens kunde tänka
att de var oviktiga.
*
Den lilla människan är överskyld;
lurad och fråntagen sitt liv i frihet.
IFRÅGASÄTT!
Var obstinat mot förtryckarnas leenden
och utan nåd undergräv deras nonsens!
*
Dagarna fortsätter med att kliva förbi.
Ständigt fångade och inbundna,
men osprättade.
Tröttsamma.
Det är så bekvämt att krypa undan och låta livet glida undan.
Din egen-dom.
Värdelösa saker.
Käften måste gå.
Spelad relevans,
besinningslös dumhet verbaliseras,
materialiseras; odugligheten saknar filter.
De fega söker inte efter Livets Svar.
De plockar samman sina önskningar
till ett ideal
dessa därefter upprepar
tills illusionen blivit ett fängelse.
Känner vittringen av idioti och lögner i harmoni:
Kretinerna bundna i förtryck gråter torrt och falskt.
Fri vers (Prosapoesi)
av 1 SIGFRIDSSON
Publicerad 2026-05-23 21:42