jag visste innan någon hann säga det
inte genom orden
mer som när ett hus sätter sig och ljudet kommer senare
de satt framför mig
försiktiga med rösterna
försiktiga med pauserna
som om det fortfarande fanns ett sätt att säga det
utan att något redan hade börjat röra sig åt sidan
jag nickade
drack vatten
tittade ut genom fönstret en gång för länge
och när orden väl kom
kändes de märkligt bekanta
inte som ett besked
mer som något som redan pågått
och nu fått en plats att stå på
efteråt fortsatte allt
någon flyttade en kopp
någon frågade om kaffe
någon tittade på klockan
och allt fortsatte som vanligt
bara lite fel i kanterna
stolarna
lamporna
sätten man säger hej på
de följande dagarna började jag gråta
inte när jag tänkte på dem
utan när jag vek tvätt
när jag ställde in mjölken
när jag stod stilla vid ett rödljus
som om kroppen svarade på något annat än det som sagts högt
två människor som till slut bestämt sig
inte snabbt
inte lätt
och det var där det började skava
inte i det som gick förlorat
utan i att det gick att göra
efter ett tag visste jag inte längre vad jag stod och sörjde
att de gick skilda vägar
eller att jag fortfarande stod kvar på min
Fri vers av twintra
Publicerad 2026-06-08 21:58