så
föddes hon
det stjärneljus
som vände
sina strålars ljus
inåt
hon följde
sin egen väg
neråt
hon såg
sina framtida liv
hur de gestaltat sig
hon såg
och hon kände
smärtan
i allt varandets
liv
hon såg
och hon kände
kluvenheten
som splittrar
och söndrar
allt
som bara vill
vara
så
bygger hon en bro
över sprickans
smärtsamma djup
hon bygger en bro
med sitt klara ljus
hon gråter
sitt hjärtas tårar
stilla
likt flingor av snö
landar de
i de djupaste sår
så
finner hon
sin egen smärtas djup
i det tomma rummet
däri
föds hon
på nytt
Övriga genrer av EllenCalmira
Publicerad 2007-10-14 18:58
Trast
Smärtan. Ja, så är det, tror jag!
2007-12-28