Med kärleksfulla händer
din strömbrytaren jag tänder
Fast du är av plast och stål
ger jag ändå upp ett vrål
Min röst går i falsett
du är det finaste jag sett
Inom mig du är jämt, jämt
som något surrande bestämt
Kärlek till vanvett jag dig ger
jag vill bara ha mer och mer
Du lockar med en mystisk makt
får mig svartsjukt gå på vakt
Jag ska säga dig ett sanningens ord
du står ju faktiskt på mitt bord
Och om du tror du kan ta makten
så drar jag bara ut kontakten
Fri vers av Connie
Publicerad 2008-05-20 22:32
Rolando Furioso
Underbart att se alternativa valmöjligheter. Det är bara att släppa taget om sig själv. Eller dra ur kontakten som du skriver.
2008-05-27
Gunilla
Passionerad involverad glädjer skapar Så underfundigt diktat!
2008-05-22
Bjarne Nordbö
Jag gillar hela men tredje versen är bäst. ;)
2008-05-21
Dennis s
En riktigt fin och bra text.
2008-05-21
sunnanvind
Ler* Ja, vännen, här har du lyckats sätta huve\'t på spiken! det är nåt med denna sida som är magiskt!
2008-05-21
* Ammi *
suveränt bra!
2008-05-20
Askes
Haha! Ja, där fick du till det! Bra text och \"flow\".
2008-05-20
Carola Zettergren
Hihi håller med nedanstående!!!!
2008-05-20
Lyckohäxan Enediel
Haha! Det här var helt enkelt underbart! Och med den bilden till så får den en stor och djup innebörd i mitt hjärta! *ler*
2008-05-20
Larz Gustafsson
Kul detta med makten och kontakten!!
2008-05-20